Semesterlön och semesterledighet

Alla arbetstagare har rätt till semesterförmåner – oavsett om de är fast anställda eller bara anställda på viss tid.

Semesterlönen beräknas olika beroende på om den anställde har fast eller rörlig lön. 

Semesterlagen (1977:480) omfattar alla arbetstagare. Den reglerar rätten till ledighet samt rätten till betalning under ledigheten (semesterlön). När en anställning upphör ska intjänad och outtagen semesterlön betalas ut (semesterersättning).

Semesterår och intjänandeår

Reglerna om semesterledighet och semesterlön bygger på två grundläggande begrepp; semesterår och intjänandeår.

Med semesterår menas tiden fr o m den 1 april t o m den 31 mars året därpå. Semesteråret är den period som semesterledigheten tas ut. Intjänandeåret är motsvarande tid närmast före semesteråret. Annan tidsperiod av semester- och intjänandeåret kräver kollektivavtal på förbundsnivå.

Det är också möjligt att avtala om att semesteråret ska vara detsamma som intjänandeåret. Betald semesterledighet kan då tas ut redan samma år som den tjänas in. Denna period kan vara kalenderår. Ett sådant kan träffas både enskilt och på lokal respektive central nivå i kollektivavtal.

Semesterdagar

Semesterlagen reglerar det minsta antal semesterdagar som en arbetstagare har rätt till. Den lagstadgade rätten uppgår till 25 semesterdagar per år.

En arbetstagare som börjar sin anställning under perioden 1 april–31 augusti har rätt till 25 obetalda dagar fram t o m den 31 mars året därpå. Den arbetstagare som påbörjar sin anställning mellan den 1 september och 31 mars året därpå har rätt till fem obetalda dagar under denna period.

Hela semesterledigheten, d v s 25 dagar enligt semesterlagen, kommer att vara fullt betald endast om arbetstagaren har fått lön eller haft semesterlönegrundande frånvaro under hela intjänandeåret.

Antalet intjänade betalda semesterdagar beräknas på följande sätt: 

Klicka på bilden för att förstora den

Vid brutet tal ska avrundning ske uppåt. 

Vid beräkning av anställningstiden ska alla kalenderdagar medräknas. Som anställningstid räknas även semesterledighet, semesterlönegrundande frånvaro och ledighet på grund av permittering.

Ledigheter som är semesterlönegrundande

Följande typer av frånvaro från arbetet ger rätt till semesterförmåner:

  • Ledighet på grund av sjukdom, 180 kalenderdagar per intjänandeår. Ingen begränsning vid godkänd arbetsskada.

    För både sjukdom och arbetsskada gäller att frånvaron inte är semesterlönegrundande efter det att arbetstagaren har varit oavbrutet frånvarande under ett helt intjänandeår (oavsett omfattning).
  • Ledighet under tid då föräldrapenning betalas ut i samband med barns födelse eller adoption, dock totalt 120 kalenderdagar per förälder. För en förälder med ensam vårdnad är gränsen 180 kalenderdagar.
  • Ledighet med graviditetspenning (normalt 50 dagar).
  • Ledighet med tillfällig föräldrapenning (120 dagar per förälder och år,
    180 dagar vid ensam vårdnad).
  • Ledighet med smittbärarpenning (180 kalenderdagar per intjänandeår).
  • Ledighet för utbildning i teckenspråksutbildning för föräldrar (TUFF) samt ledighet för facklig utbildning. Antalet semesterlönegrundande dagar för sådana studier är begränsat till 180 kalenderdagar per intjänandeår.
  • Ledighet för militär grundutbildning, om utbildningen omfattar högst 60 dagar samt repetitionsutbildning, dock högst 60 kalenderdagar per intjänandeår.
  • Ledighet enligt lagen om svenskundervisning för invandrare (sfi).
  • Ledighet med närståendepenning (45 kalenderdagar per intjänandeår).

Varje kalenderdag med hel eller delvis semesterlönegrundande frånvaro ska räknas av från antalet dagar som är semesterlönegrundande.

Beräkning av semesterledighet

Oavsett arbetsdagens längd ska en hel semesterdag avräknas för varje ledig dag. Lördagar och söndagar räknas normalt inte som semesterdagar, inte heller följande aftnar: påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton.

För en anställd som har arbetstiden förlagd till veckans samtliga vardagar motsvarar 25 semesterdagar alltså ledighet i fem veckor.

Av de intjänade semesterdagarna måste minst 20 tas ut i ledighet varje år. Överskjutande dagar kan sparas för uttag senare år. 

Deltidsanställda tjänstemän 

För deltidsanställda som inte arbetar varje dag under en arbetsvecka finns i kollektivavtal regler om att räkna om semesterdagar till nettosemesterdagar. Nettosemesterdagarna avser då det antal arbetsdagar som den anställde kan vara semesterledig. Observera att semesterlön och semestertillägg ska betalas för antalet bruttosemesterdagar.

Beräkningen av antalet nettosemesterdagar kan göras enligt följande: 

Klicka på bilden för att förstora den

Förläggning av huvudsemestern

En arbetstagare rätt att få ut en sammanhängande ledighetsperiod av minst fyra veckor under juni–augusti.

Om särskilda skäl finns kan huvudsemestern vara kortare eller förläggas till någon annan period än sommaren. Det gäller t ex om säkerheten på arbetsplatsen så kräver eller om det är fråga om viktiga samhällsintressen.

Förhandling med fackföreningen

Innan arbetsgivaren lägger ut huvudsemestern måste han MBL-förhandla med den fackliga organisation som företaget har kollektivavtal med. Om kollektivavtal saknas måste arbetsgivaren höra med den fackliga organisation som den anställde eventuellt tillhör om denna önskar förhandla.

Om det inte finns någon facklig organisation att förhandla med, ska arbetsgivaren samråda om förläggningen med de anställda. Om parterna inte kommer överens ska arbetsgivaren förlägga semesterledigheten enligt huvudregeln, d v s fyra veckor under juni–augusti. Besked om förläggningen ska lämnas senast två månader före ledighetens början.

Reglerna om förläggning av semester gäller även för anställda som är deltidssjukskrivna. Semesterledigheten bryter inte sjukperioden.

Kontant utbetalning undantagsvis

Semesterdagar som inte har kunnat läggas ut under semesteråret, t ex på grund av långtidsfrånvaro får endast betalas ut för de dagar som tillsammans med de nya intjänade dagarna överstiger tjugofem.

Ersättningen ska betalas ut senast en månad efter semesterårets utgång. Semesterlönen ska beräknas på samma sätt som för ordinarie semester. 

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan även komma överens om en kontant ersättning utan motsvarande ledighet för sådana semesterdagar som överstiger de lagstadgade 25 per år. Förutsättningen är dock att de överskjutande semesterdagarna inte omfattas av regler i något kollektivavtal.

Semesterlön för anställda med fast lön

För anställda med fast lön ska semesterlönen beräknas enligt den så kallade sammalöneregeln. Det innebär att månadslön och eventuella fasta lönetillägg ska utbetalas under semesterledigheten på samma sätt som om den anställde hade arbetat. Utöver detta ska ett semestertillägg utbetalas.

Semestertillägget är för varje betald semesterdag lägst 0,43 procent av månadslönen. I de fall en anställd har veckolön ska semestertillägget beräknas som 1,82 procent av veckolönen.

För rörliga lönedelar, t ex ob-ersättning och provision, ska semesterersättning beräknas med tolv procent av underlaget. Denna semesterlön ska ut- betalas senast en månad efter semesterårets utgång.

Företag som omfattas av kollektivavtal ska följa reglerna i avtalet för hur semesterlönen ska beräknas. I de flesta kollektivavtal finns sedan tidigare regler med liknande beräkning av semesterlönen för månadsavlönade.

Tolvprocentregeln kan även användas för anställda med fast lön. Detta för att undvika att behöva tillämpa båda beräkningsreglerna.

Undantag

Även för anställda med fast lön kan tolvprocentregeln bli tillämplig. Det gäller t ex om de rörliga lönedelarna är minst 10 % av den anställdes lön under semesteråret eller om sysselsättningsgraden inte är densamma under semesteråret som under intjänandeåret.

Regler i kollektivavtal

I kollektivavtal för bl a månadsavlönade tjänstemän inom den privata sektorn tillämpar man den s k sammalönsprincipen. Utöver månadslönen ges ett semestertillägg. Detta uppgår vanligen till 0,8 % av den aktuella fasta månadslönen för varje betald semesterdag.

Vid ändrad sysselsättningsgrad ska månadslönen under semestern räknas om så att den motsvarar sysselsättningsgraden under intjänandeåret.

För obetald semester ska ett löneavdrag göras för varje ledig dag. Enligt kollektivavtal för månadsavlönade brukar löneavdraget för ledighet under en arbetsdag beräknas som 4,6 % av månadslönen. 

Enligt kollektivavtal får tjänstemän med rörliga lönedelar, t ex provision, jour- och beredskapsersättning, ett särskilt semestertillägg. Detta är för varje semesterdag 0,5 % av summan rörliga lönedelar under intjänandeåret. Vid en semesterrätt om 25 dagar motsvarar detta 12,5 % i ersättning totalt (0,5 % × 25).

Observera att ersättning för övertid – enligt kollektivavtal för bl a tjänstemän – normalt inkluderar semesterlön.

Tolvprocentregeln vid rörlig lön och ändrad sysselsättningsgrad

Tolvprocentregeln ska användas för beräkning av semesterlönen för anställda

  • som inte har fast lön, d v s avlönade per timma eller med provisionslön,

  • som har lön som regelbundet består av en fast och en rörlig del och där den rörliga lönedelen kan uppskattas till minst tio procent av den sammanlagda lönen under semesteråret,

  • som har en sysselsättningsgrad som har varierat under intjänandeåret, eller som har ändrat sysselsättningsgraden mellan intjänandeåret och semestertillfället eller

  • som under intjänandeåret har varit frånvarande av skäl som inte är semesterlönegrundande om inte frånvaron pågått i samma omfattning under hela intjänandeåret och fortfarande pågår i sådan omfattning vid semestertillfället.

     

Beräkning av semesterlön enligt tolvprocentregeln

Semesterlön enligt tolvprocentregeln ska beräknas enligt följande:

  1. Utbetald kontant bruttolön under intjänandeåret summeras. Observera att föl- jande belopp inte ska ingå i summan:

    1. Semesterlön (varken för ordinarie eller sparade semesterdagar).

    2. Permitteringslön med anledning av semesterstängning.

    3. Förmån av fri bostad och bil samt kostnadsersättningar.

    4. Lön som har utbetalats för dag med hel eller delvis semesterlönegrundande frånvaro.

  2. För semesterlönegrundande frånvaro ska den lön som arbetstagaren skulle ha fått om han istället hade arbetat läggas till underlaget.

  3. Det totala beräkningsunderlaget räknas ut genom att beloppen under punkt 1 och 2 ovan summeras.

  4. Det totala beräkningsunderlaget multipliceras med 12 % vilket ger den totala semesterlönen.

  5. Den totala semesterlönen divideras med antalet intjänade betalda semesterdagar, vilket ger semesterlönen per dag. 

​Spara semesterdagar 

En arbetstagare som har rätt till mer än 20 betalda semesterdagar under ett intjänandeår kan spara de överskjutande dagarna. Det innebär att – enligt lag – fem semesterdagar kan sparas varje år. Anställda som har fler dagar enligt avtal, t ex 30 dagar per år, kan alltså spara tio semesterdagar.

Arbetsgivaren ska se till att sparade semesterdagar läggs ut inom fem år från utgången av det semesterår dagarna sparades. De ska dock förläggas till det semesterår som arbetstagaren väljer, om inget annat har avtalats.

Semesterlönen för sparade semesterdagar är samma som för de ordinarie semesterdagarna. Sparade semesterdagar ska betraktas som om de är intjänade under det närmast föregående intjänandeåret. Någon hänsyn ska alltså inte tas till den sysselsättningsgrad som gällde under det år de sparade semesterdagarna tjänades in.

Avvikelse får ske från bestämmelsen genom kollektivavtal som slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation.

Utbetalning av semesterersättning

Semesterersättning är all den semesterlön som en arbetstagare har tjänat in, men ännu inte fått, när anställningen upphör. Ersättningen omfattar därför både tidigare sparad semester och outtagen intjänad semester.

Semesterersättningen ska betalas utan oskäligt dröjsmål, dock senast en månad efter det att anställningen upphörde.

Förskottssemester

Om en arbetstagare har fått ut semesterlön i förskott får arbetsgivaren räkna av beloppet från semesterersättningen. Detta gäller dock inte om uppsägningen beror på arbetsbrist eller sjukdom. Det gäller inte heller om mer än fem år har förflutit sedan förskottssemestern togs ut.

Det krävs ett särskilt kvittningsmedgivande – eller stöd i kollektivavtal – för att avdrag för förskottssemester även ska kunna göras mot vanlig lön.

Korttidsanställning på högst tre månader

För arbetstagare som anställs för begränsad tid får avtal träffas om att någon semesterledighet inte ska tas ut. En förutsättning är dock att arbetet ifråga ska avses pågå under högst tre månader.

För anställningar som avses pågå under högst tre månader kan man komma överens om att semesterersättningen ska betalas ut med den ordinarie lönen. Semesterersättningen får inte ingå i timlönen utan ska redovisas separat.